1. Vilket index den följer
| Index | Bolag | Länder | Andel USA |
|---|---|---|---|
| MSCI World | 1,280 | 23 utvecklade | 72% |
| MSCI ACWI | 2,458 | 23 utvecklade och 24 tillväxtmarknader | 64% |
| FTSE All-World | cirka 4 200 | fler än 45, utvecklade och tillväxtmarknader | – |
Siffrorna för MSCI-indexen gäller den 31 augusti 2026.[1][2] FTSE Russell anger inte USA-andelen på den sida vi har använt.[3] MSCI World omfattar bara utvecklade länder. De två andra lägger till tillväxtmarknader som Kina, Indien och Brasilien. Alla tre är breda nog att fungera som ett enda basinnehav.
2. Vad den kostar
Pensionsmyndigheten anger 0,2% per år som riktmärke för en låg avgift i en global aktieindexfond.[4] Två fonder som följer samma index äger samma bolag, så den billigare hamnar normalt före. Se Vad är en rimlig fondavgift?
3. Hur nära den följer indexet
Tracking difference är skillnaden mellan fondens avkastning och indexets avkastning under ett år. Den visar den verkliga kostnaden, inklusive sådant som avgiften inte fångar. Du hittar den i fondens årsberättelse eller faktablad.
4. Om du kan köpa den billigt varje månad
En fond är bara billig om det är billigt att köpa den. Kontrollera att din plattform låter dig köpa den i ett automatiskt månadssparande utan avgift per köp. Se Att välja plattform.
5. Ackumulerande eller utdelande
För långsiktig tillväxt är en fond som återinvesterar utdelningarna det enklare valet. Se Ackumulerande eller utdelande?
Vanliga frågor
Med eller utan tillväxtmarknader?
Båda är breda. Ett index med tillväxtmarknader sprider pengarna över fler länder och sänker USA-andelen från 72% till 64%. Ingen vet vilket som går bäst de kommande decennierna.
Räcker det med en fond?
För många långsiktiga sparare, ja. En global indexfond innehåller redan mer än tusen bolag. Fler fonder som äger samma bolag ger mer krångel, inte mer riskspridning.
Källor och vidare läsning
Vi hänvisar till oberoende källor så att du kan kontrollera allt själv. Senast granskad 15 sep 2026.