Vad fonder brukar kosta
EU:s värdepappersmyndighet ESMA fann att de löpande kostnaderna var över 1,5% per år för aktivt förvaltade aktiefonder, och i genomsnitt omkring 0,6% för passiva fonder och ETF:er, i sin studie av 2009–2018.[1] I USA rapporterar Morningstar att den genomsnittliga avgift fondsparare betalar föll från 0,80% år 2006 till 0,32% år 2025.[2] Breda index-ETF:er är ofta ännu billigare, omkring 0,1–0,2% per år.
Varför en liten procentsats spelar roll
Avgiften tas på hela ditt saldo varje år, inte bara på det du sätter in. ESMA räknade ut att en tioårig investering på 10 000 euro 2009–2018 gav ungefär 16 160 euro efter kostnader, och att kostnaderna uppgick till ungefär 2 800 euro.[1] Morningstars forskning visar att avgiften är den mest tillförlitliga indikatorn på en fonds framtida avkastning.[3]
| Årsavgift | 3 500 SEK i månaden i 25 år |
|---|---|
| 0.2% | cirka 3 590 000 SEK |
| 1.5% | cirka 2 950 000 SEK |
Tabellen utgår från 9% per år före avgifter i båda fallen. Skillnaden är ungefär 640 000 SEK.
Var du hittar avgiften
Leta efter årlig avgift eller TER i fondens faktablad. Avgiften dras automatiskt ur fonden, så du ser aldrig någon räkning. Kontrollera också övriga kostnader: plattformsavgifter, valutaväxlingsavgifter och, för ETF:er, courtage och spread.
Vanliga frågor
Är den billigaste fonden alltid bäst?
Nej. Kontrollera först att den följer ett brett index som du förstår, och hur nära den följer indexet efter kostnader. Mellan två fonder som följer samma index brukar den billigare ge bäst resultat.
Finns det kostnader utöver fondavgiften?
Ja. Din plattform kan ta en depå- eller kontoavgift, en valutaväxlingsavgift och, för ETF:er, courtage. De varierar mellan plattformar och kan betyda mer än fondavgiften på små belopp.
Källor och vidare läsning
Vi hänvisar till oberoende källor så att du kan kontrollera allt själv. Senast granskad 15 sep 2026.